Vad är ”clowntillståndet”?

När jag ska beskriva vad vi gör på jobbet som sjukhusclown så landar jag ofta i ordet ”clowntillstånd”. Enkelt förklarat: det tillstånd vi befinner oss i när vi med hjälp av kostym och näsa förvandlas till vår alldeles egna unika clown.

Men vad innebär det egentligen?

För mig betyder det att jag förflyttar mig till ett utrymme där alla mina sinnen skärps, ett rum där jag hör och känner annat än jag annars skulle göra. Här blir de olika gränser som vi har runt om oss tydligare.

På den här platsen kan jag lättare veta när det är dags att ta ett litet steg över den osynliga barriären som barnet eller föräldern satt upp eller kanske ett jättekliv. Men också när det är klokt att inte passera, utan hålla sig på sin kant och vänta tills tiden inne. Jag har varit med om att det gått på en hundradels sekund att ta det där steget men också att det tagit något år innan vi kan närma oss, men oftast hamnar vi någonstans emellan dessa två ytterligheter.

I det här tillståndet får jag tillgång till sidor av mig som jag kanske inte alltid använder så ofta annars. Här har jag nära till alla mina känslor, både högt och lågt, till min humor och min lek.  Här kan jag lättare hitta nycklar till kontakt med just de personerna jag i den stunden möter. För det fantastiska med ”clowntillståndet”, som jag just nu har gjort om till ett rum, är att alla som vill kan få plats.

Vi clowner bjuder hela tiden in och ”publiken” kan när som helst stiga på utan att öppna någon dörr. Den står alltid vidöppen. Och det är fritt fram att välja att träda in och att lämna när man känner sig färdig.  

Ännu mer speciellt är att storleken på denna plats anpassar sig. Ibland är vi nära varandra (med viss reservation nu under pandemitider) och ibland kan vi vara i var sin ände av en korridor och ändå befinna oss i samma bubbla. Det finns tillfällen då vi bara är få, kanske bara två och andra gånger när många tar plats och tackar ja till erbjudandet om att få befinna sig i samma universum som oss. Där blir vi ett vi med alla våra olikheter. Det är härligt.

Från tillstånd, till rum, till plats, till bubbla och slutligen hamnade vi i universum. Det är inte lätt att förklara det här ”clowntillståndet” som vi trivs så bra i, jag och mina clownkollegor.

Någon skulle kanske ta till engelska och kalla det för att vara ”in the flow”. Och det är väl där som konst, kultur och magiska möten blir till skulle jag tro. En och annan genialisk idé föds säkert också där. Åtminstone verkade den vara det just då.

När sedan dagen är slut och man träder ur sin kostym, tar av näsan då kan det vara bra att vila. För det tar på krafterna att befinna sig i ”clowntillståndet”. Men det är det värt.

/Maja, sjukhusclown och verksamhetsledare

——–
Tips! Läs även gärna blogginlägget Om att vänta in som handlar om gränser och små steg.