En sjukhusclowns dag på sjukhus

Hur ser en dag ut för sjukhusclownerna på sjukhuset? Rent praktiskt?

Vi tar det från början och börjar i det ögonblicket vi möts i vår lilla loge som ligger jämte personalrummet för lekterapeuter och fysioterapeuter. Klockan är halv nio och när båda clownerna landat hämtas det kaffe.

Dagen kan börja med ett: ”Hur är läget för dig idag?” En fråga som är viktig för oss och som vi verkligen menar.

När man arbetar så nära som vi gör, i ibland riktigt svåra och sköra situationer, är det viktigt att veta var vi har varandra. Så en liten rapport till varandra om dagsläget och om det hänt något speciellt sedan sist. Kanske har någon sovit lite dåligt eller har någon tanke som ligger och skaver. Då är det här en bra stund att släppa ut den så att den inte behöver följa med ut i arbetet på avdelningarna.

När vi kalibrerat varandra en stund byter vi om och påbörjar sminkning.

Under morgonproceduren får vi även visit av de lekterapeuter som har ansvar för de avdelningar vi ska besöka den här dagen. De ger oss en kort rapport om vilka barn som ligger inne: deras ålder, namn och ifall det är något annat som kan vara relevant för oss i vårt arbete, som kognitiva eller fysiska svårigheter. Vi antecknar och när de lämnat gör vi klart det sista och börjar glida in clowntillståndet.

Den röda näsan sätts på plats och efter en kort uppvärmning ger vi oss ut på äventyr i sjukhusets alla rum och korridorer.

Och så här är det, när näsan är på så är clownen där, då får alla vi möter möta oss i våra karaktärer oavsett vem de är. Många roliga och oväntade möten sker vid i hissarna och under förflyttningarna mellan avdelningarna. Föreställningen pågår hela tiden och den som vill får dras med: barn, syskon, föräldrar och personal.

Vi är också noga med att försöka känna av vilka som faktiskt inte är sugna just då. På ett sjukhus händer det så många olika saker, både glada och sorgliga, och vi har ingen aning om vad den personen vi möter kommer ifrån för situation. Ibland vill man ju bli lämnad ifred.

Om det är någon personal som vill tala allvar med oss brukar vi försöka glida in i något personalutrymme och ta av näsan. Där sätter vi oss också för en stund och tar ett glas vatten och pustar ut efter tuffa möten. En liten återhämtning är viktig för att hålla kvaliteten på vårt arbete.

Vi gör ett clownpass på förmiddagen och ett på eftermiddagen. Vi håller koll på våra anteckningar, så att de barnen som inte funnits på plats när vi kommit förbi får en ny chans, så gott vi hinner, och framför allt hos dem som vi vet att vi är extra viktiga för.

Efter att andra passet är avslutat så landar vi i vår loge igen. Dagen summeras och vi går igenom vad som hänt, vad som funkat riktigt bra och vi tar oss även titt på det som kunde gjorts bättre. Det är ett ständigt pågående undersökande kring hur vi når fram till vår specifika publik på bästa sätt.

Jag tror det är ett bra sätt att hålla gnistan vid liv och fortsätta ha kul på jobbet, att känna att vi hela tiden försöker utveckla oss själva och våra metoder. För en förutsättning för att sjukhusclowneriet ska fungera är att vi clowner också har roligt.

Och visst kan det finnas tuffare dagar och det går åt mycket energi under en dag, men i slutändan så landar vi på plussidan.

Jag måste nog erkänna, vi har ett fantastiskt kul jobb, vi får ju träffa så otroligt många fina och roliga människor under en arbetsdag; kollegor, personal, anhöriga och sist men absolut inte minst: barnen.

/Maja, sjukhusclown och verksamhetsledare