Gå till huvudinnehåll

margintop

lördag

6

November 2021

Blogg / Bakom kulisserna, Övrigt

0

Alla helgons dag

Jag minns en höst när jag var på besök i Uppsala den här tiden för 27 år sedan. Vi gick för att tända ett ljus för en liten människa som bara blev några timmar gammal. Sorgen var närvarande och mörkret stort men när vi kom fram till kyrkogården blev jag överväldigad. Det var så många ljus.

Det här var samma år som fartyget Estonia sjönk på Östersjön. Tårarna kom förstås. Det var otroligt vackert och väldigt sorgligt. Den höga siffran av omkomna som jag hört om på nyheterna upphörde att vara en siffra och det blev tydligt för mig att varje ljus symboliserade en människa som var en älskad familjemedlem eller en vän. Alla vi som rörde oss stilla där bland de starkt lysande ljusen kom nära varandra utan att behöva säga något. Alla bar vi på en förlust och jag kunde känna en stark samhörighet med de runt mig även om jag inte kände dem.

När vi clowner förlorar en kär vän vi lärt känna på sjukhuset tar vi oss tid tillsammans. Vi tittar tillbaka och minns vad vi upplevt och vad vi gjort med personen, mest det roliga men också sådant som varit svårt. Och så gråter vi om det behövs. Ibland kommer tårarna långt senare, i ett annat sammanhang. Att prata, komma ihåg och dela har varit och är betydelsefullt för mig och mina kollegor. Både för vår egen skull men det känns också viktigt för den vi mist, som en slags vördnad och tacksamhet över att få vara en liten del av det liv som hen levde.

Döden är rättvis på så sätt att den drabbar oss alla men orättvis på så vis att vi inte vet när. En del av oss får inte ens en hel dag och andra lever långa liv. Jag tror det är viktigt att ibland ägna en tanke över livets alla aspekter och jag tycker det är fint att vi har en dag då vi alla gemensamt kan sörja alla dem som vi inte längre kan leka, gråta eller skratta med. Om man då tänder ett ljus vid en grav, hemma på köksbordet eller bara i tanken kanske inte spelar så stor roll. Det viktiga tänker jag är att komma ihåg att vi inte är ensamma. Att vi hjälps åt att hålla minnen vid liv.

När jag tänker på dig då finns du hos mig.

/Maja, sjukhusclown

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar